Under vårt uppsökande arbete har vi på bara några höstmånader mött nästan 300 personer som inte syns i varken Socialstyrelsens eller kommunernas statistik. Många av dem faller utanför det direkta ansvar som kommunerna har för sina invånare, men vem har då ansvar för dem? De befinner sig här, mitt bland oss, och synliggör hur lätt det kan vara att falla utanför samhällets skyddsnät. Här berättar vi mer om de unga människor vi mött, i det uppsökande arbetet och i våra övriga verksamheter.

VEM ÄR HEMLÖS?

EN DEFINITION

Skåne Stadsmission ser alla människor, oavsett nationalitet, bakgrund och migrationsstatus. När vi pratar om unga i hemlöshet menar vi unga människor som antingen lever i akut hemlöshet, utan något tak över huvudet, eller lever i kortsiktiga boendelösningar, som soffor, husvagnar och liknande. Vi använder oss alltså av Socialstyrelsens definition 1 och 4, men till skillnad från Socialstyrelsen begränsar vi oss inte i vår statistik till personer med medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige.

Vi menar att utelämnandet av vissa grupper skapar en falsk bild av hemlöshetsproblematiken i Sverige och Skåne. Att blunda för grupper som faktiskt befinner sig i Sverige, till exempel människor i en papperslös situation och utsatta EU-medborgare, är att avsäga sig ansvaret för människor i nöd som vistas här – ett förhållningssätt vi menar är ovärdigt ett land som Sverige.

Inom Skåne använder kommunerna olika definitioner av hemlöshet. Malmö stad använder, för att kunna jämföra med tidigare år, Socialstyrelsens definition från 1999, medan Helsingborg valt att räkna enbart de som räknas som akut hemlösa i Socialstyrelsens nyare definition. Båda kommunerna utelämnar personer som saknar uppehållstillstånd/medborgarskap. Kristianstads kommun har hittills inte gjort någon officiell hemlöshetsräkning.

FAKTA

Socialstyrelsens kartläggning från 2017 visar att det finns 4 978 hemlösa under 24 år i hela Sverige. Det är 15% av det totala antalet.

Samma kartläggning visar att det i Skåne finns 5452 hemlösa, och uppskattningsvis var då 818 av dessa under 24 år.

I Malmö har hemlösheten bland unga, 18-25 år, ökat med 25 % på bara ett år: mellan 2017 och 2018, enligt stadens egen hemlöshetskartläggning.

En grupp sticker ut

De unga människor som lever i hemlöshet har alla unika historier. De är individer och det finns mycket som skiljer dem åt, men naturligtvis också mycket som förenar dem. De lever alla i en utsatthet så stor att den kan vara svår att föreställa sig för den som inte varit där. En utsatthet som ofta blir en snabbt nedåtgående spiral, där alltmer desperata beslut leder till utanförskap och hemlöshet. 

Bristen på bostäder är en stor bidragande faktor till en ökande hemlöshet bland unga, liksom psykisk ohälsa, fattigdom och segregation. Vi ser också att samhället brister i sitt ansvar när unga människor slussas mellan myndigheter där ingen förmår se dem som hela individer, och ingen tar ett övergripande ansvar. 

I detta ser vi en grupp som sticker ut, vars situation är så akut att det är svårt att förstå att den får fortgå: ensamkommande barn och unga. Skåne Stadsmission har arbetat med gruppen sedan 2015, främst inom projektet Ensamma barn på flykt, men de utgör också en majoritet av de ungdomar vi mött i vårt uppsökande arbete inom projektet Unga i hemlöshet i Skåne

FAKTA

300

I projekt Unga i hemlöshet har vi träffat unga människor i olika sammanhang. Utöver de 160 som vi mött i vårt uppsökande arbete, handlar det om unga människor som hört av sig till oss eller samarbetspartners och uttryckt att de har akut behov av bostad. 

93

Vi har under 2018, i samarbete med våra samarbetsorganisationer och privatpersoner, lyckats matcha 93 ungdomar med fadderhem…

12

… och 12 unga människor har fått möjlighet att bo och studera på folkhögskola under 2018. En handfull har akutplacerats. Projektet fortsätter under 2019.

PROJEKT UNGA HEMLÖSA I SKÅNE HAR I SITT UPPSÖKANDE ARBETE TRÄFFAT:

ENSAM PÅ FLYKT

Under hösten 2015 och våren 2016 flydde många människor krig och våld i områden i och kring Syrien och Afghanistan. Ensamma barn och unga lämnade konflikthärdar där de riskerade sina liv och gjorde den farliga resan till Europa. Många av de unga människor som idag lever i hemlöshet i Sverige flydde hit under den här perioden. 

Rätten att söka asyl är en central del av de mänskliga rättigheterna, liksom rätten till en säker och skyndsam prövning av ansökan. De långa handläggningstider som uppstod på grund av att svenska myndigheter inte var rustade för att klara den mängd ansökningar som kom 2015/2016 har drabbat många av de ensamkommande barn och unga som kommit hit på flykt hårt.

Vilka är de?

Den stora majoriteten av de vi mött i vårt uppsökande arbete är pojkar och unga män som kommit ensamma som barn till Sverige, utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Idag är de över 18 år, eller så har myndigheterna fastställt deras ålder till det. De har befunnit sig här under ett antal år, och gått från att ha varit barn till att bli unga vuxna medan de kämpat för sin framtid i ett nytt land.

Många kommer från fruktansvärda förhållanden. De har upplevt krig, förföljelse och tortyr, och många har utsatts för våld och övergrepp före, under och efter flykten. En majoritet lider av psykisk ohälsa, som förvärrats av den situation de lever i. Trots detta är många av de unga människor vi mött handlingskraftiga och har hög studiemotivation.  

Många har efter ankomsten till Sverige bott på anvisade boenden i kommunal regi och fått möjlighet att gå i skolan, framför allt olika typer av språkintroduktion eller andra introduktionsprogram. Flera har tvingats flytta runt, och därmed vid upprepade tillfällen fått avbryta och börja om med sina studier. Trots att Sverige har ett relativt starkt barnskydd råkar dessa unga människor illa ut. Ofta uppstår problemen när myndigheterna börjar se barnen som vuxna och de från en dag till en annan står utan sitt tidigare skyddsnät.

Ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige anvisas till en kommun, som ansvarar för deras boende, kontakt med socialtjänst, rätt till god man med mera. Om dessa barn fortfarande befinner sig i asylprocessen när de fyller 18 år, övergår ansvaret till Migrationsverket och rätten till god man försvinner. Detsamma gäller ungdomar som av myndigheterna – med metoder som blivit hårt kritiserade – fått sin ålder uppskriven. Genom Migrationsverket placeras de på boenden för vuxna, ofta i en helt annan kommun än där de inlett sin skolgång och skaffat ett nätverk. Den som fått tillfälligt uppehållstillstånd genom nya gymnasielagen måste själv ordna sin bostad, en nästintill omöjlig uppgift i städer med bostadsbrist. 

De flesta av de vi mött i vårt uppsökande arbete är ungdomar som väntar på beslut i sitt asylärende, väntar på beslut om sin ansökan att stanna genom den nya gymnasielagen eller ungdomar som fått avslag på sin asylansökan men håller sig gömda tills de kan söka asyl på nytt. Att återvända till Afghanistan, där antalet dödade civila ökat dramatiskt, ser få som ett alternativ.  

 

Vi har förlorat fyra år. Hade vi fått en bra behandling 2015 hade vi kunnat gå i skolan, fokusera, utbilda oss. Att hamna i papperslöshet innebär att man förlorar allt. Tänk vad vi kunnat göra om vi fått utbilda oss

UNG ENSAMKOMMANDE KILLE

Skolornas kuratorer i de städer där vi arbetat med kartläggningen, bekräftar vår bild av den svåra situation som denna grupp lever i. Personalen på skolorna beskriver maktlöshet och frustration, de efterlyser samordning mellan kommunala förvaltningar och ett ansvarstagande från socialtjänsten för dessa ungdomar som mår oerhört dåligt.

De personer vi träffat, flertalet unga ensamkommande killar, beskriver en inre stress, sömnsvårigheter och ständig oro. De oroar sig för anhöriga, följer situationen i hemländerna och oroar sig över att bli utvisade. De har svårt att klara skolan på grund av sin psykiska ohälsa, och eftersom så mycket energi går åt till att hitta tillfälligt tak över huvudet. 

Forskning från Karolinska institutet visar att många ensamkommande asylsökande barn och unga mår så dåligt att de tänker på att ta livet av sig. Suicidrisken är enligt studien nio gånger högre än bland jämnåriga personer i Sveriges befolkning. I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken bland ensamkommande asylsökande. 

1 440

Enligt Migrationsverket fanns det i slutet av oktober 2018 totalt 1440 asylsökande mellan 18-25 år i Skåne.

851

851 personer i Skåne har sökt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen, enligt Migrationsverket.

19

19 av de 851 är tjejer

 346

I mitten av januari hade 346 av de som sökt uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen fått bifall på sin ansökan

 149

149 hade fått avslag

 354

354 väntade då fortfarande på ett beslut.

Andra vi möter:

EU-medborgare

I gruppen unga i hemlöshet i Skåne finns också EU-medborgare i utsatthet. Under hösten 2018 träffade Skåne Stadsmission ett 20-tal unga personer, 18-25 år, som hör till denna grupp. Majoriteten är rumänska medborgare, och den största etniska gruppen är romer. Samtliga lever i akut hemlöshet och sover ofta i bilar. En kvinna vi mött berättade att hon sov på ett restauranggolv. Behovet av basstöd är stort i denna grupp. Många har en familj att försörja i sitt hemland. Ofta utnyttjas gruppen som svart arbetskraft och arbetar under eländiga förhållanden. Många lyckas inte få arbete i Sverige, utan tvingas istället tigga på gatorna. De har i regel dålig allmän hälsa, vilket är kopplat till deras levnadsomständigheter. Psykisk ohälsa, ångest och oro är utbredd i gruppen.

Romska EU-medborgare i Sverige utsätts ofta för diskriminering i kontakt med myndigheter och utsätts för trakasserier och till och med våld från allmänheten. Gruppen är också överrepresenterad bland dem som utsätts för människohandel och prostitution.

Unga i missbruk

Många av de unga som fastnat i missbruk har svårt att få det stöd de behöver. Ett belysande exempel kommer från den värmestuga för unga människor som vi tillsammans med andra organisationer anordnade i Malmö vintern 2018/2019.

Fryshuset, som hade ansvar för driften av värmestugan, berättar:

“Kalle, som egentligen heter något annat, är en 19-årig kille, född i Sverige och svensk medborgare, hemlös med destruktivt nätverk kring sig. Han har släppts från häktet några dagar innan han kom till värmestugan och efter samtal med nattpersonalen och förebyggande enheten på Fryshuset får han hjälp att ta kontakt med socialtjänsten. Här framkommer det att han inte kan få hjälp med boendelösning av socialtjänsten, bland annat för att han inte är drogfri (han använder cannabis). Samtidigt är hans missbruksproblematik inte ”tillräcklig” för att kunna få andra insatser. Kalle säljer och använder droger för att kunna överleva på gatan. Sannolikheten att han kommer att hamna i tyngre kriminalitet är stor.”

Unga kvinnor är extra utsatta

Många ensamkommande flickor och unga kvinnor bor med släktingar eller bekanta. De berättar om trångboddhet och stor press. Kraven på att de ska hjälpa till är höga och bryter de mot normer eller gör någonting som anses olämpligt riskerar de att kastas ut. Många vittnar om magsmärtor, huvudvärk, ångest och tryck över bröstet. Många unga kvinnor som bor hos släktingar eller bekanta tvingas hjälpa till i hemmet för att få mat och husrum.

I Skåne Stadsmissions öppna verksamheter möter vi dagligen unga kvinnor i missbruk. Denna grupp lever i extrem utsatthet, med risk för övergrepp. Många blir beroende av en man för beskydd men risken är stor att hon utsätts för övergrepp också från honom.

Det är inte ovanligt att kvinnor stannar i en våldsam relation på grund av ekonomiskt beroende och inför hotet om att bli hemlös.

”Slutar jag hjälpa till hemma hos min moster så kastas jag ut på gatan. Jag städar deras lägenhet, lagar mat, tvättar, passar barnen och ibland gör jag barnens läxor.”

ung hemlös tjej i Kristianstad

Kartläggningen stad för stad:

Skåne Stadsmission har största delen av sin verksamhet i Malmö, men vi finns även i Kristianstad och Helsingborg. Därför var det naturligt för oss att fokusera på dessa tre städer när vi under hösten 2018 arbetat uppsökande med gruppen unga i hemlöshet. Den kunskap vi samlat in under fältarbetet kompletteras med den kunskap vi har om målgruppen genom våra andra projekt och verksamheter.

Malmö

Enligt Malmö stads hemlöshetsstatistik för 2018 finns drygt 500 unga vuxna som befinner sig i hemlöshet. I den statistiken ingår få av de unga människor som vi träffat i samband med projektet Unga i hemlöshet i Skånes kartläggning. Vi har under kartläggningen träffat ett 70-tal unga vuxna som kommunen bortser från i sin statistik. Vi befarar också att mörkertalet är stort då vår kartläggning på inget sätt är heltäckande. 

Majoriteten av de 79 personer vi träffat är unga män och endast ett fåtal är unga kvinnorDessa unga vuxna har vi mött i utomhusmiljöer och andra på andra offentliga platser. Ingen av dem har en permanent boendelösning, och vissa har när vi träffat dem inte haft någonstans att sova kommande natt. 15 av de 79 personerna är EU-medborgare i åldern 18-25 år. I den gruppen är könsfördelningen jämnare. Majoriteten av dem sover i bilar.  

Att det är i Malmö vi mött flest unga hemlöshet är inget överraskande, eftersom Malmö är den största av de städer vi kartlagt. Vi ser också att gruppen som lever i papperslöshet är större här, även det kan anses väntat eftersom det kan vara större chans att klara sig utanför samhällets skyddsnät om man befinner sig i en stor stad.  

En sjuksköterska på en av Malmös gymnasieskolor berättar om unga människor som mår fruktansvärt dåligt. Sköterskan skickar många remisser till vårdcentral och psykologer, men uppger att skolan inte har tillräckliga resurser för att stötta de elever som lever i tillfälliga, och ofta olämpliga, boenden. Många har svårt att klara skolans krav på grund av psykisk ohälsa men också på grund av att de behöver jobba för att ha råd med sitt uppehälle. 

Även Ensamkommandes förbund, som driver en öppen mötesplats i Malmö, understryker det akuta i situationen för många av de unga i hemlöshet som kommer till dem. 

”Ungdomarna blir magrare och blekare, får svårt att sköta sin hygien och mår allt sämre. Missbruk och kriminalitet ökar som en konsekvens av den utsatta situation som så många lever i.”

Personal på Mötesplats Otto

Övrig statistik från Malmö:

Under treårsperioden 2016–2019 har Skåne Stadsmission, med finansiering från Allmänna arvsfonden, drivit projektet Ensamma barn på flykt som en del av Skåne Stadsmissions barn- och ungdomsverksamhet Unga Forum. 

Projektet har erbjudit socialt stöd och juridisk rådgivning och hjälp med myndighetskontakter till barn som flytt ensamma till Sverige. Under projekttiden har 560 barn och unga fått stöd i form av juridisk rådgivning och hjälp med myndighetskontakt. 

På Unga Forum träffade vi under 2018 också många unga tjejer som kommit för samtal, läxhjälp och social samvaro. Många av dem lever isolerat och kommer till oss för att få stöd och råd. Totalt handlar det om cirka 900 besök av unga tjejer mellan 18 och 25 år. Tillsammans med Svenska för invandrare (SFI) har vi haft drygt 100 besök av unga killar som behövt studiestöd och stödsamtal. I vår öppna verksamhet för familjer har vi träffat unga vuxna med barn, totalt cirka 200 besök där vi kunnat ge stöd.  

NATTJOUREN I MALMÖ HÖSTEN 2018

 100

Under 2018 sov drygt 100 unga killar…

 19

…och 19 tjejer en eller flera nätter på Nattjouren i Malmö.

 429

Totalt 429 övernattningar.

 180

Även på vårt öppna Café David möter vi unga människor. I snitt har
vi drygt 180 besök per månad av deltagare mellan 18 och 25 år.

På Café David möter vi både unga vuxna som är svenska medborgare och de som har medborgarskap i ett annat land. De flesta har uppehållstillstånd. Deras situation ser väldigt olika ut. Vissa lever i akut hemlöshet, medan andra har en otrygg boendesituation. Vår uppfattning är att gruppen unga i hemlöshet som kommer till Café David ökar.  

”Vissa har ekonomiskt bistånd från kommunen men för andra är det för oss oklart hur det försörjer sig. Någon har missbruksproblem men det är betydligt mer vanligt med psykisk ohälsa.”Personal Café David i Malmö

Vi möter också unga kvinnor som genom kommunen blivit beviljade plats hos oss för att de saknar eget boende. I Trygga Boenden bodde 32 unga kvinnor under 2018. Där har de fått hjälp och stöd att ta sig vidare och själv hitta en bostad och planera för framtiden. 12 av de unga kvinnorna har barn och tre av dem födde barn under perioden de bodde hos oss.  

Flera av de unga mammorna är i behov av stöd i sin föräldraroll och hälften lever med en hotbild från en tidigare partner eller hedersrelaterat hot och/eller våld från familjen. Närmare hälften har kända skulder. Många har också diagnostiserad psykisk ohälsa och/eller kontakt med psykiatrin. 

HELSINGBORG

Socialstyrelsen uppgav i sin statistik för 2017 att det fanns 413 personer som levde i hemlöshet i Helsingborg. Enligt stadens egen hemlöshetskartläggning, som enbart räknar den akuta hemlösheten (situation 1 enligt Socialstyrelsen) fanns det under en vecka i januari 2019 100 akut hemlösa, en ökning med 13 personer sedan 2018 och 31 personer sedan 2017. Kommunen uppger att den största ökningen, hela 26 %, skett i åldersgruppen 20-29 år.

Enligt stadens egen hemlöshetsstatistik fanns det i början av 2019 26 unga hemlösa, födda mellan åren 1990 och 1999, i kommunen som helt saknade någon typ av boendelösning.

Enligt kartläggningen är 97 av de 100 personerna som enligt statistiken är hemlösa, folkbokförda i Sverige. Här ingår alltså inte människor i papperslöshet eller EU-medborgare som lever på gatorna. Eftersom man bara tittar på den akuta hemlösheten ingår inte heller personer med kortsiktiga boendelösningar, som exempelvis en sovplats hos en kompis.

”Ingen verkar intresserad av mig”

hemlös UNG MAN i Helsingborg

Utredarna uppger själva att kartläggningen är en uppskattning, vilket blir tydligt i ljuset av att vi under hösten 2018 mötte närmare 50 unga människor i hemlöshet i Helsingborg, i åldern 18-25 år. Många av dem går i skolan i Helsingborg. De flyttar runt mellan kompisar, en del kan sova hos någon dagtid men vandrar runt på gatorna nattetid. Skolan kan vara en trygg plats, som också erbjuder ett mål mat – ofta det enda målet mat på dagen. Men de lärare och annan personal vi träffat på skolorna i Helsingborg oroar sig för att resurserna inte räcker till. 

”Skolan kan vara en trygg plats, som också erbjuder ett mål mat – ofta det enda målet mat på dagen.” 

Ungdomarna mår väldigt dåligt, och det är svårt för enskilda lärare, skolsköterskor och andra att ta ett helhetsgrepp om ungdomarnas situation.

”En dag här, en dag där”

ung hemlös man i Helsingborg

KRISTIANSTAD

Enligt Socialstyrelsens statistik fanns i mars 2017 totalt 168 personer i hemlöshet i Kristianstads kommun. Kommunen har inte presenterat någon egen hemlöshetsräkning, därför finns ingen officiell statistik med olika åldersgrupper att utgå från. I vårt arbete hösten 2018 har vi träffat drygt 30 unga personer i hemlöshet, en tredjedel av dem unga kvinnor. Någon enstaka av dessa är EU-medborgare som befunnit sig tillfälligt i staden, men här liksom i övriga Skåne har de flesta av de unga i hemlöshet vi mött här varit ensamkommande unga. Alla befinner sig i hemlöshet och löser sitt boende genom att sova på soffan hos kompisar eller släktingar, i bilar eller utomhus. 

En del lämnar kommunen över natten för att sedan återvända dagen efter. Många vittnar om ångest, depression, panikångest och sömnsvårigheter. Vissa har berättat om självskadebeteende.  

I kontakt med kuratorer på olika gymnasieskolor i Kristianstad bekräftas vår bild av det akuta läget. En del skolor försöker stötta upp med frukost på morgonen, det finns lärare och personal som försöker skicka med mat över helgen eftersom de ser hur hungriga de här ungdomarna är när de kommer till skolan på måndagarna.

En ung kvinna som vi träffar berättar att hon bor hos släktingar, och att hon lever under hot om att bli utslängd om hon inte sköter hemmet och familjens barn. En annan ung kvinna berättar att när det krisar i hennes tillfälliga boende väljer hon att sova ute i ett av de lugna villakvarteren i stan.

32

I projektet träffade vi 32 unga vuxna, i ålder 18-25 år, som lever i hemlöshet i Kristianstad. Vår statistik från Nattjouren i Kristianstad visar att vi hade cirka 400 övernattningar av unga mellan 20 och 29 år, av totalt 3 877 övernattningar 2018.

Att leva i hemlöshet

Att leva som hemlös innebär en enorm utsatthet, vem du än är. De unga vi möter är rädda. De känner sig otrygga och går runt med en ständig oro inför framtiden. Många har sömnsvårigheter och en del självmedicinerar för att kunna sova och orka med dagarna.  

De som väntar på besked om uppehållstillstånd har ofta väntat länge, flera år, och ovissheten tär på dem.   

En del av de unga kvinnor och män vi möter blir utnyttjade sexuellt. Ensamkommande unga killar berättar hur de träffat äldre män på offentliga platser, som inledningsvis erbjuder trygghet i form av någonstans att sova. Men förbindelsen leder sedan till ett sexuellt utnyttjande. På samma sätt ser vi många unga tjejer som blir beroende av män som utnyttjar dem sexuellt. Kanske för att en relation av det slaget ändå bedöms som tryggare än att försöka klara sig ensam som ung hemlös kvinna.  

”Många av de vi träffar vittnar om att de behövt sälja droger och/eller sex för att kunna betala sin svarta hyra, men det finns även de som vittnar om hur de tvingats till sex som ersättning för en soffa att sova på. De som har svarta kontrakt för boende betalar mellan 1 000 och 2 000 kronor i månaden för en madrass att sova på. De bor trångt och många berättar om hur svårt det är att klara gymnasiestudierna – som ju är ett krav för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen – i dessa miljöer och med den ständiga oron över bostadssituationen.”Personal Mötesplats Otto

Hälsa

Gruppen unga som sökt vård och stöd hos Stadsmissionshälsan har ökat markant de senaste åren.

Flest unga möter vi på våra mottagningar i Malmö. Ofta handlar det om besök hos sköterskan, men några har även kommit för läkarbesök. Mellan 2017 och 2018 ökade gruppen märkbart, främst kom fler killar. Många av de som kommer upplever ångest, oro och huvudvärk men flera besöker oss även för mer fysiska åkommor. Merparten kommer för att de är behov av stödsamtal, eller stöd i kontakt med den offentliga vården och socialtjänsten.

STADSMISSIONSHÄLSAN 2018

60

besökare 18-25 år

230

besök av unga totalt…

100

…varav 100 unga kvinnor

Vardag

Att ordna mat och sovplats tar en stor del av dagenMerparten av de unga vi träffat i kartläggningen går i skolan, söker jobb eller jobbar. Vissa kombinerar studier och jobb medan andra av olika anledningar helt saknar sysselsättning. Mycket beror på det psykiska måendet och många beskriver att det är svårt att koncentrera sig på skolarbetet på grund av oro, hunger och trötthet. Vi har mött unga som lever med missbruksproblematik, något som vi sett en oroande ökning av allt eftersom ungdomarna varit en längre tid i hemlöshet.  

Att sakna pengar till kollektivtrafik är ett hinder för att hitta någonstans att bo – med ett buss- och tågkort kan möjligheterna bli fler. Många i den här gruppen är väldigt rörliga, har kontakter i hela Skåne och vill åka säkert från plats till plats för att bland annat hitta mat och sovplats.  

Mat

Utan ett permanent boende med kök och kylskåp riskerar det att bli mycket snabbmat. När det finns tillfälle att tillaga mat blir det ofta billiga och mättande basvaror som ris och ägg. Kanske kan man någon gång få ett rejält mål mat hos en vän, en släkting eller bekant. Det finns också organisationer som Skåne Stadsmission och andra, som serverar gratis eller subventionerade måltider. Många vänder sig också till kyrkor eller moskéer för detta stöd.

Sovplats

Att sova utomhus innebär en stor utsatthet under årets alla månader. Risken att utsättas för brott är stor, möjligheten att få ordentlig vila liten. De unga människor vi träffat i vårt uppsökande arbete har under de varmare månaderna rört sig från plats till plats, fått lite vila på en bänk, sovit i ett tält eller en buske, i ett hörn av ett garage eller i en trappuppgång delar av natten. När kylan kom blev det än mer akut att hitta en soffa, eller en madrass hos en kompis, bekant eller en lärare. Det är vanligt att skuldsätta sig för att betala höga hyror eller att hamna i kriminalitet för att klara dagen

Trångboddhet

På grund av svårigheterna att hitta bostad är trångboddhet ett stort problem. Att bo inneboende utan möjlighet att stänga dörren om sig försvårar möjligheten att studera och klara de krav som till exempel nya gymnasielagen sätter upp för att få stanna i Sverige.

Jobb

Flera av dem vi mött försörjer sig genom tillfälliga arbeten. Det kan handla om att tvätta bilar, plocka sten på åkrar, jobba i lager eller kortare uppdrag för privatpersoner. Arbetssituationen är extremt utsatt och många gånger uteblir utlovad betalning.

”Jag sa till min arbetsgivare att jag hade hört att man får mer lön för att jobba på helgen i Sverige. Han svarade att det bara gällde för svenskar och att jag inte var svensk.”ung hemlös man

Stöd från samhället

Många av de ungdomar vi träffat inom vårt uppsökande projekt har ingen ekonomisk ersättning alls, och får heller inget stöd i att hitta boende. Andra får nödbistånd, försörjningsstöd, etableringsersättning eller CSN.  

När det gäller gruppen ensamkommande barn och unga som fått eller väntar på beslut om uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen ser vi att systemet haltar. Gymnasielagen ställer krav på prestation, men ger inte ungdomarna rätt till stöd. De som genom lagen fått uppehållstillstånd omfattas inte av bosättningslagen eller av etableringsinsatser. De ska klara sig själva. De saknar föräldrar och inte sällan viktiga vuxna kring sig. Många bor trångt i husvagnar, kolonistugor eller som inneboende, men förväntas klara studier på hög nivå – på ett nytt språk.  

Civilsamhället

En del unga som lever i hemlöshet har god kontakt med olika organisationer och har ett nätverk som erbjuder olika typer av stöd. Andra lever mycket isolerade och utan något nätverk alls. Hos de som lever som papperslösa finns en stor rädsla att tvingas lämna Sverige, en rädsla som kan få dem att isolera sig.

Vi har under åren upplevt ett stort engagemang för människor i hemlöshet. Under hösten 2015 då många unga kom till Sverige ensamma, på flykt, öppnade många etablerade svenskar sina hem. Tyvärr har något hänt i samhället de senaste åren. Det finns inte lika många som vill öppna sina hem för en ung medmänniska. Värt att notera är att många av de som idag anmäler intresse för att vara fadderhem är familjer som själva har väldigt begränsade resurser. Vi har träffat familjer som öppnat sina dörrar som fadderhem för att de själva några år tidigare varit i en liknande situation.  

”När jag inte fick pengar från socialtjänsten jobbade jag svart för 35 kronor i timmen och kände mig som en slav.”
ung hemlös Kille

Vem har hela bilden?

Vår kartläggning är på inget sätt heltäckande, utan kan snarare ses som ett sätt att belysa hur bristfällig statistiken är. Kartläggningen är därför ett bidrag till helhetsbilden 

Ett stort problem med hemlöshetsstatistiken i Sverige är, som vi påpekar redan i inledningen, att det inte finns någon samordning av definitionen av hemlöshet eller metoderna som används för att räkna antalet hemlösa i en kommun.  

Det finns i Sverige idag inga samlade uppgifter om hur många unga vuxna som lever i hemlöshet i Sverige, eftersom olika kommuner mäter på olika sätt, och dessutom inte räknar alla grupper.

Till och med inom ett så begränsat geografiskt område som Skåne har kommunerna olika sätt att hantera frågan. Medan Kristianstad inte gjort någon hemlöshetskartläggning alls har Malmö och Helsingborg valt olika definitioner av vad det innebär att vara hemlös, vilket gör det omöjligt att samköra eller jämföra statistiken. Det gör det också i princip omöjligt att ge en rättvisande bild av hur många människor i Skåne som faktiskt lever i hemlöshet. 

När människor inte syns i statistiken finns det små möjligheter att ge dem rätt stöd, och det är svårt att skapa sig en helhetsbild av hur stor gruppen är.  

Det finns i Sverige idag inga samlade uppgifter om hur många unga vuxna som lever i hemlöshet i Sverige, eftersom olika kommuner mäter på olika sätt, och dessutom inte räknar alla grupper.